Det finns ett engelskt ordspråk ”Out of sight, out of mind” som betyder att det man inte ser är inte heller till bekymmer. Eftersom fågelinfluensan inte figurerar i tv-rutan just nu så figurerar den inte heller i våra tankar. Det är nog bra på ett sätt, eftersom mycket av diskussionen har kretsat kring experimentella vacciner och överdrifter som driver en att göra vad som helst för att bli vaccinerad – trots att vaccinen inte gäller fågelinfluensan. Trots att man inte vet om det ger biverkningar eller inte. Men det finns en hel del fördelar som har kommit ifrån fågelinfluensa skräcken – bland annat värdefull information om virus och om vad man kan göra för att skydda sig genom att stärka immunsystemet.
Än så länge finns inget vaccin mot fågelflunsan eftersom det inte smittar från människa till människa. Först då vet man vilket virus som gäller. Först då kan man producera ett vaccin som kan fungera. Än så länge är det bara spekulation kring HFN1 virus stammen som smittar från fågel till människa.
Fågelinfluensan fortsätter visserligen att sprida sig i södra Asien, främst i Vietnam där det började för ca 11 år sedan, i Indonesien och även i Nigeria. Men en representant för WHO, Peter Cordingley, berättar att även om den har muterat så sprider den fortfarande inte från människa till människa. Han påpekar att det finns ”inga tecken på att stammen är farlig för människan och risken att fågelinfluensan sprider sig från människa till människa har inte ökat.”
Vem vinner av att sprida skräck om fågelflunsan?
Många läkemedelsföretag söker febrilt efter inkomster nu när deras patent tar slut och billigare generiska alternativ till storsäljande läkemedel stjäl vinsten. Det och läkemedelsskandalerna har ändrat situationen. Världen har lärt sig att söka upp den vita rocken och dubbelblindtestade läkemedel så fort sjukdomen står vid dörren. Men de gamla välbeprövade kunskaperna om hur man håller sig frisk, kombinerat med nya immunstärkande kunskaper finns fortfarande att ta till, långt före fågelinfluensan börjar sprida sig från människa till människa, om det nu gör det.
Många lider av vanlig virus i veckor, månader och ibland år utan att riktigt hämta sig. Kunskaper är mycket viktiga eftersom det är personer med ett starkt immunförsvar som klarar infektionerna bäst. Infektioner får fäste när immunsystemet inte klarar av att motstå bakterier, virus och mycoplasma. Men genom att stödja immunsystemet stärker vi vårt försvar.
Nedsättande för immunsystemet:
- Varje gång man äter 100 g socker sänks immunförsvaret i hela 5 timmar1.
- När avgiftningsförmågan är nedsatt är detta nedsättande för immunförsvaret.
Stärkande för immunsystemet:
- Antioxidanter. De finns rikligt i grönsaksdisken och fruktdisken och du bör äta mellan 5 och 15 portioner frukt och grönt dagligen. Byt gärna ut sockerhaltiga rätter mot frukt eller en fruktsallad och låt grönsakerna bli huvudämnet på din mattallrik. De innehåller även immunstärkande fytokemikalier.
- Kosttillskott bör intas dagligen. Våra livsmedel saknar viktiga vitaminer och mineraler och miljön ökar vårt behov. Det krävs vitaminer och mineraler för att dagligen rena från miljögifter.
- Propolis från bin är immunstärkande. Det finns även kosttillskott som innehåller propolis t ex Bactocil.
- Fläderextrakt är bra att ha hemma. Fläderprodukten Sambucol har visat sig verksam mot fågelinfluensavirus HFN1-stammen. Men erfarenhet säger att det fungerar bäst mot infektionen om man tar det från infektionens allra första början. Gör en egen fläderbärtinktur nästa sommar och drick den genom hela vintern!
- Echinacea är en välbeprövad immunstärkare. Här finns det många varianter att testa.
- Zink och selen är de viktigaste immunstärkande mineralerna.
- C-vitamin är det viktigaste vitaminet. Men ta tillräckligt! Inta 500 mg tre gånger per dag. Öka nästa dag till 1 gram tre gånger per dag. Fortsätt att öka ditt intag med 500 mg tre gånger per dag tills du blir lös i magen. Trappa då ner 500 mg per dag. Detta är den dos som du behöver dagligen!
- A vitamin är viktig för immunförsvaret och stärker effekten av C-vitamin.
- Laurinsyra är ett virushämmande ämne från kokos. Men här räcker det inte att dricka kokosmjölk, utan leta upp produkter med innehåll av lauricidin eller monolaurin.
- Echinacea, astragalus, kattklo, johannesört, timjan, olivblad, oregano, Pau D’arco, lakrits, vitlök, lök, citronmeliss, grönt te, vitt te och shiitake svamp är alla immunstärkande.Försök hitta sätt att inkludera dem i kosten eller som dryck.
- Probiotika (tarmflora bakterier) som håller tarmen frisk stärker även immunförsvaret. Ca 70 % av immuncellerna finns i tarmen.
Kanariefågeln sammanfattar:
- Inta ett dagligt kosttillskott: Kolla etiketten eftersom de dyraste innehåller oftast flest och bästa näringsformer. Trappa upp en och en, men satsa på den högsta dosen för det ger bättre skydd mot miljögifter och infektioner.
- Inta ett dagligt antioxidanttillskott eller C-vitamin under vinterhalvåret
- När infektionen är framme:
Tänk i första hand på propolis, fläder eller echinacea kombinerat med C-vitamin och zink.
Tugga på zinktabletter eller dricka/gurgla med zinkvatten – det lindrar halsont.
Drick minst en liter om dagen av Pau D’arco te. - Vid virus – eller när förkylningen inte går bort: utöka ovanstående med lauricidin
- Vid herpes virus, körtelfeber, bältros: tänk på l-lysin, C-vitamin, B6-vitamin och zink.
- På resan: I luften på ett flygplan cirkulerar alla möjliga mikrober och en liten luftjonisator runt halsen är prisvärt när du vill hålla dig frisk på resan.
Referenser:
- Sanchez A, Reeser J, Law H, et al: Role of sugars in human neutrophylic phagocystosis. Am J Clin Nutr. 26:11 80-84, 1973.
- Ringsdorf W, Cheraskin E and Ramsay R: Sucrose, neutrophilic phagocystosis and resistance to disease. Dent Surv. 52: 46-48, 1977.
- Gorton H. Jarvis K. ”The effectiveness of Vitamin C in preventing and relieving the symptoms of virus-induced respiratory infection.” J. of Manipulative and Physiological Therapeutics. 1999;22(8):530-533.
- Wintergerst E S. Maggini S. Hornig D H. ”Immune-enhancing role vitamin C and zinc and effect on clinical conditions.” Ann Nutr Metab. 2006;50(2):85-94.
- Kramer T R et al. ”Lymphocyte responsiveness of children supplemented with Vitamin A and zinc.” American Journal of Clinical Nutrition. 1993;58:566-70.
- Wilhelmsson, PO. Näringsmedicinska Uppslagsbok. Örtagårdens bokförlag, Falun, Sweden. 2005.
Anmäl till blogginlägg
