Förebygga virus

Blogg, Hälsoval

Virus kan drabba olika och skrämmer många. En del familjemedlemmar kan bli sjuka medan andra står på benen och mår bra. Detta kan bero på individens naturligt immunförsvar eller andra faktorer som val av kost och livsstil. Dessa kan bidra till att stärka det egna försvaret och påverka hur vi drabbas. Det är oftast enklare att förebygga virus än att behandla den utvecklade sjukdomen. Antibiotika fungerar inte mot virus. Det finns många livsmedel som har visat sig stärka immunförsvaret tex vitlök, probiotika tarmflora bakterier, fläderbär och propolis från honung. Allt detta kan ligga bakom orsaken till varför vi drabbas olika.

Den inre miljön är avgörande när det gäller att förebygga sjukdom. För att vara effektiv är det mycket viktigt att maximera kroppens antioxidativa kapacitet och naturliga immunitet för att förhindra och minimera virussymtomen. Användning av höga doser C-vitamin för att förhindra och bekämpa virus-orsakad sjukdom kan spåras tillbaka till framgången med C-vitamin mot polio som rapporterades först i slutet av 1940-talet. [1] Ytterligare kliniska bevis har byggts upp under årtionden och lett till ett antiviral protokoll som publicerades 1980 och riktlinjer togs fram för doseringen [2]. Ett exempel med intravenös C-vitamin behandling experimenterades med framgång 2010 uppmärksammades då svininfluensan var aktuell. Anledningen till forskningsbrist är sannolikt bristen på finansiell framgång för producenter som ofta finansierar forskning.

Följande tillskott rekommenderas av läkare för Orthomolecular Medicine News Service [3] och International Society for Orthomolecular Medicine för att hindra att drabbas av virus. Föreslagen dosering rekommenderas för en vuxen som väger ca 60 kilo. För barn minskas dessa i proportion till kroppsvikten.

  • C-vitamin: 3000 milligram (eller mer) dagligen, i uppdelade doser. Mängden avgörs lätt med C-vitamin toleranstest.
  • D3-vitamin: 5 000 ie dagligen i två veckor och minska sedan till 2 000 ie
  • Magnesium: 400 mg dagligen (i citrat-, malat-, kelat- eller kloridform)
  • Zink: 20 mg dagligen
  • Selen: 100 mcg dagligen

Referenser angående hur dessa ämnen visat sig stärka immunförsvaret mot virus: Vitamin C [1-13], vitamin D [14-19], magnesium [20-22], zink [23-26] och selen [27-29].

Laurinsyra anses vare huvudorsaken till kokosoljans många hälsosamma egenskaper. Det utgör ungefär hälften av fettsyra halten i kokosmjölk, kokosolja, lagerbladsolja och palmkärnolja (inte att förväxla med palmolja) [30] [31] [32] [33]. Laurinsyra omvandlas i tarmen till monolaurin som kan skydda mot virus- [33] och bakterieangrepp. Monolaurin finns också i bröstmjölk (6,2% av det totala fettet), komjölk (2,9%) och getmjölk (3,1%)[30]. Fler studier bör göras för att fastställa mekanismerna för denna syras verkan på bakteriecellen inklusive de icke-cellulära virusstammarna [34]. Under tiden är det många som skyddar sig mot virus genom att inta kokosolja eller monolaurin.

Läkare och forskare har bevisat den kraftfulla antivirala effekten av C-vitamin i årtionden och risken att drabbas av ett virus kan minska eller stoppas med intag av höga doser C-vitamin. Användning av höga doser C-vitamin mot luftvägsinfektioner – både i förebyggande och behandlingssyfte – är väl etablerat. Man kan undra varför fördelen av dessa kliniska resultat inte presenteras för allmänheten inför en viral pandemi? Täckning i media saknas för naturliga och effektiva metoder som är känd för att stödja immunförsvaret.

Obs! Ovanstående förslag ger ökad stöd för immunförsvaret och kan tas i samband med andra behandlingar om indikerat. Men när det gäller sjukdom ska det tas på största allvar. Tveka inte att söka läkare. Detta är inte ett val.

Referenser

  1. Klenner FR. The treatment of poliomyelitis and other virus diseases with vitamin C. J South Med Surg 1949, 111:210-214. https://www.doctoryourself.com/klennerpaper.html.
  2. Cathcart RF. The method of determining proper doses of vitamin C for treatment of diseases by titrating to bowel tolerance. Australian Nurses J 1980, 9(4):9-13. https://www.doctoryourself.com/titration.html.
  3. Saul AW, Editor Orthomolecular News Service, Vitamin C protects against Coronavirus. Posted by Green Med Info: January 29th 2020.
  4. Fall HS (2018) Vitamin C-frågor besvarade. Orthomolecular Medicine News Service.
  5. Gonzalez MJ, Berdiel MJ, Duconge J (2018) Hög dos C-vitamin och influensa: En fallrapport. J Orthomol Med. Juni 2018, 33 (3). https://isom.ca/article/high-dose-vitamin-c-influenza-case-report.
  6. Gorton HC, Jarvis K (1999) Effektiviteten av C-vitamin för att förhindra och lindra symptomen på virusinducerade luftvägsinfektioner. J Manip Physiol Ther, 22: 8, 530-533. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/10543583
  7. Hemilä H (2017) C-vitamin och infektioner. Näringsämnen. 9 (4). PII: E339. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/28353648.
  8. Hickey S, Saul AW (2015) C-vitamin: Den verkliga historien. Grundläggande hälsopub. ISBN-13: 978-1591202233.
  9. Levy TE (2014) Den kliniska effekten av vitamin C. Orthomolecular Medicine News Service, https://orthomolecular.org/resources/omns/v10n14.shtml
  10. OMNS (2007) C-vitamin: en mycket effektiv behandling för förkylning. https://orthomolecular.org/resources/omns/v03n05.shtml.
  11. OMNS (2009) C-vitamin som ett antiviralt https://orthomolecular.org/resources/omns/v05n09.shtml.
  12. Taylor T (2017) C-vitaminmaterial: var man ska börja, vad man ska titta på. OMNS, https://www.orthomolecular.org/resources/omns/v13n20.shtml.
  13. Yejin Kim, Hyemin Kim, Seyeon Bae et al. (2013) C-vitamin är en väsentlig faktor på det anti-virala immunsvaret genom produktion av interferon-a / β i det inledande stadiet av influensa A-virus (H3N2) -infektion. Immun Netw. 13: 70-74. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/237
  14. Cannell JJ, Vieth R, Umhau JC et al. (2006) Epidemic influenza and vitamin D. Epidemiol Infect. 134:1129-1140. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/16959053.
  15. Cannell JJ, Zasloff M, Garland CF et al. (2008) On the epidemiology of influenza. Virol J. 5:29. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/16959053.
  16. Ginde AA, Mansbach JM, Camargo CA Jr. (2009) Association between serum 25-hydroxyvitamin D level and upper respiratory tract infection in the Third National Health and Nutrition Examination Survey. Arch Intern Med. 169:384-390. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/19237723.
  17. Martineau AR, Jolliffe DA, Hooper RL et al. (2017) Vitamin D supplementation to prevent acute respiratory tract infections: systematic review and meta-analysis of individual participant data. BMJ. 356:i6583. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/28202713.
  18. Urashima M, Segawa T, Okazaki M et al. (2010) Randomized trial of vitamin D supplementation to prevent seasonal influenza A in schoolchildren. Am J Clin Nutr. 91:1255-60. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/20219962.
  19. von Essen MR, Kongsbak M, Schjerling P et al. (2010) Vitamin D controls T cell antigen receptor signaling and activation of human T cells. Nat Immunol. 11:344-349. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/20208539.
  20. Dean C (2017) Magnesium. OMNS, https://www.orthomolecular.org/resources/omns/v13n22.shtml
  21. Dean C. (2017) The Magnesium Miracle. 2nd Ed., Ballantine Books. ISBN-13: 978-0399594441.
  22. Levy TE (2019) Magnesium: Reversing Disease. Medfox Pub. ISBN-13: 978-0998312408
  23. Fraker PJ, King LE, Laakko T, Vollmer TL. (2000) The dynamic link between the integrity of the immune system and zinc status. J Nutr. 130:1399S-406S. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/10801951.
  24. Liu MJ, Bao S, Gálvez-Peralta M, et al. (2013) ZIP8 regulates host defense through zinc-mediated inhibition of NF-кB. Cell Rep. 3:386-400. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/23403290.
  25. Mocchegiani E, Muzzioli M. (2000) Therapeutic application of zinc in human immunodeficiency virus against opportunistic infections. J Nutr. 130:1424S-1431S. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/10801955.
  26. Shankar AH, Prasad AS. (1998) Zinc and immune function: the biological basis of altered resistance to infection. Am J Clin Nutr. 68:447S-463S. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/9701160.
  27. Beck MA, Levander OA, Handy J. (2003) Selenium deficiency and viral infection. J Nutr. 133:1463S-1467S. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/12730444.
  28. Hoffmann PR, Berry MJ. (2008) The influence of selenium on immune responses. Mol Nutr Food Res. 52:1273-1280. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/18384097.
  29. Steinbrenner H, Al-Quraishy S, Dkhil MA et al. (2015) Dietary selenium in adjuvant therapy of viral and bacterial infections. Adv Nutr. 6:73-82. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/25593145.
  30. Laurinsyra. Wikipedia återfinns: https://sv.wikipedia.org/wiki/Laurinsyra 
  31. Beare-Rogers, J.; Dieffenbacher, A.; Holm, J.V. (2001). ”Lexicon of lipid nutrition (IUPAC Technical Report)”. Pure and Applied Chemistry. 73 (4): 685–744. 
  32. ^ Jump up to:a b David J. Anneken, Sabine Both, Ralf Christoph, Georg Fieg, Udo Steinberner, Alfred Westfechtel ”Fatty Acids” in Ullmann’s Encyclopedia of Industrial Chemistry 2006, Wiley-VCH, Weinheim. 
  33. Bartolotta S1, García CC, Candurra NA, Damonte EB. Effect of fatty acids on arenavirus replication: inhibition of virus production by lauric acid.  2001;146(4):777-90.
  34. Anzaku AA, Akyala JI, Juliet A, et al. Antibacterial Activity of Lauric Acid on Some Selected Clinical Isolates. Ann Clin Lab Res. 2017; 5: 2.
Translate »