Histamin är ett hormon och en signalsubstans som påverkar tankar och känslor. Histamin behövs i tarmen för att bekämpa angrepp från bakterier, parasiter, svamp och virus. Det stimulerar immunresponsen att döda skadliga inkräktare. Det stimulerar utsöndring av syrorna som krävs för att bryta ner protein. Det finns rikligare i vissa födoämnen. Det stimulerar tarmens rörelse dvs peristaltiken och ser till att ruttnande toxiska ämnen lämnar kroppen.
Histamin behövs – men inte för mycket!
Histaminintolerans uppstår när det över tid finns för mycket histamin i omlopp. De olika kroppssystemen har nu tappat kontrollen och triggar utsöndring av kemikalier och aktivering av inflammation. Men i avsaknad av något att ”döda” blir systemet överstimulerad och orsakar istället skada. Detta märks bland annat av gaser, huvudvärk, klåda och smärta. Histamin tillförs kroppen genom födoämnen men kan även utsöndras från vissa bakterier och tarmens celler tex som skydd mot förruttnelse. När tarmväggen är stark och frisk hanterar vi histamin utan problem.
Mikrobiomens roll i vår hälsa och liv är avgörande för vår matsmältning och hälsa. Det är inte ”vi” som bryter ner fibrer i vår mat utan mikrobiomens bakterier som fermenterar fibrerna och producerar de syror som krävs. Vi har utvecklats ihop med vår mikrobiom som består av biljoner bakterier, parasiter, svamp och virus som krävs för att kroppen ska fungera och må bra. Men infektion, stress, dålig kost eller intag av vissa läkemedel kan lätt skada mikrobiomens symbios. Detta påverkar även hur vi hanterar histamin.
Maten passerar genom kroppen i matsmältningens sammanhållande ”tub” som går från munnen till strupen, magsäcken, tunntarmen, tjocktarmen, ändtarmen och anus. Det finns klaffar som öppnar och stänger vid behov. Längs denna långa tub bryts maten ner med magsaft, matsmältningsenzymer och galla. Mikrobiomen fermenterar och bryter ner maten åt oss medan resten av kroppen skyddas från de skadliga bakterier, kemikalier, mögel, parasiter och virus i vår mat och dryck som passerar i tuben. Men när maten är väl fördelad kan vätskorna och näringsämnen passera tarmens mikron tunna slemhinna in i blodomloppet för distribution runt kroppen.
Mikrobiomen kan ta skada av många saker som kan tex leda till bakteriell överväxt i tunntarmen (Sibo) eller i tjocktarmen (tex Crohns). Mikrobiomen kan påverkas av vissa läkemedel; en kost som är syrebildande; gluten eller mat som man är överkänslig mot; emotionell och mental stress. Detta kan hindra att maten bryts ner tillräckligt och riskera förruttnelse, histamin utsöndring och symtom som diarré, förstoppning, gaser, huvudvärk, klåda och/eller smärta.
Tarmslemhinnan är en mikron tunn och cellerna ligger tätt intill varandra med tajta kopplingar. Dessa kopplingar kan vidgas för att släppa genom näring till blodomloppet. Det finns flera ämnen som kan stimulera utvidgningen av dessa tajta kopplingar tex gluten, bekämpningsmedlet glyfosat och läkemedel som antibiotika, cellgifter, kortison, P-piller, metformin, magnecyl. När tarmen endast utsetts för dessa ämnen tillfälligt kan tarmens kopplingar täppa till igen. Men när detta sker kontinuerligt kan slemhinnan ta skada och släppa för stora matpartiklar in i blodomloppet. Det är detta som kallas läckande tarm. Nu släpps osmält mat och andra främmande partiklar in i blodomloppet där immunsystemet står vakt i blodet, levern och mjälten och slår larm om inkräktare genom att bl.a. producera histamin.
Blodet transporterar näring till kroppens celler och transporterar slaggprodukter från cellerna. I leverns P450 system renas blodet från tex histamin och levern behöver tillgång till de näringsämnen som krävs för detta – i synnerhet glutation. Först då kan symtomen minska. Därför kan lindring från histaminintolerans ske snabbare om man börjar från denna endan av inflammationskedjan. Men alla stegen behöver åtgärdas för att bli av med histaminintoleransens klåda, hetta, huvudvärk och smärta på riktigt.
Snabba åtgärder för att minska symtomen:
- Stöd leverening med glutation tex liposomal glutation
- Motverka inflammation med quercetin, vegetabiliska enzymer och/eller DAO enzym
- Fyll på mikrobiomen med jordbakterier, bifidobakterier, buljong och/eller kollagen
- Överväg att rotera det som triggar din intolerans enligt Matrotation
- Stöd dina enzymer genom att tugga maten ordentligt – gärna 30 ggr per munsbit
- Undvik mat som innehåller gluten, mjölk, socker och det du inte tål.
Ta gärna kontakt eller gå med i Facebook supportgruppen Övervinn Överkänslighet om du behöver råd.
Referenser:
Asprey, Dave; Bush, Zach. Eat Dirt: The Secrets of a Healthy Microbiome – Zach Bush MD PhD. #458 Bulletproof.com
Lynch, Ben ND. Dirty Genes. HarperOne 2018. ISBN 9780062698148
Ruben, Jordan S. NMD, PhD. The Makers Diet. SILOAM 2004. ISBN 0-88419-948-7
Holding, Richard DO. Biochemical Factors in Chronic Disease. ARK International Training Series. Stockholm 2001.
Anmäl till blogginlägg
