Överkänslighet för gluten och mjölk är ett relativt nytt fenomen i världen. I Sverige märks det mer än i många andra länder. Många menar att det började på 80-talet när kända företag ökade vetemjölet i välling. Detta grundades inte på forskning men gjordes kanske mest av finansiella skäl. Överkänslighet drabbade många av barnen som växte upp på 80-talet och därefter.
Överkänslighet till gluten och mjölk påverkar inte enbart matsmältningen utan kan bidra till psykisk ohälsa tex depression. Personer som lider av depression kan med fördel testa en naturligt glutenfri månad.
Situationen har inte blivit bättre sedan glyfosat introducerades som Round Up. Bekämpningsmedlet används nu världen om och även här i Sverige. I Sverige används det i odling av foder till djuren. Detta är en stor anledning till varför man bör välja ekologiskt odlat. Glyfosat inte är tillåtet i ekologiskt odlad mat. Det anses bidra till zonulin i kroppen vilket ökar permeabiliten i tarmen. Nu kan matpartiklar som inte är fullständigt nedbrutna passera tarmkanalen och in i blodomloppet där immunsystemet larmar. Detta är inte nödvändigtvis en IgE allergi respons utan det är med IgG eller IgA test och även mer sofistikerade funktionsmedicinska analyser som man kan upptäcka överkänslighet. Allergi försvinner inte lätt men så fort tarmens genomsläpplighet läker kan IgA och IgG vara ett minne blott. Eftersom läkningsprocesser kan ta tid kan överkänsligheter varierar.
På grund av detta finns det nu en uppsjö av glutenfria och laktosfria livsmedel i handeln. Men det handlar inte enbart om överkänslighet till gluten och laktos. Därför är de flesta recept här på hemsidan ”naturligt fria från gluten och mjölk”. Många glutenfria livsmedel innehåller vetestärkelse men personer som är överkänsliga för gluten är ofta även överkänsliga för vetestärkelse. De mår bättre utan gluten men mår bäst helt utan någon del av de fyra sädesslagen vete (inklusive enkorn, dinkel mm), råg, korn och ofta havre.
På 90-talet ökade laktosintolerans. Flera företag introducerade laktosfria produkter. Människor mådde bättre men på IFM kliniken i Falun märkte vi att överkänslighets tester som genomfördes visade inte enbart laktos- utan även kasein-överkänslighet till mjölk. Väldigt många människor tål inte mjölkproteinet kasein heller. De kan må bättre utan laktos men kan må helt bra utan kasein. Men det är ofta tal om överkänslighet och inte allergi.
Recepten på hemsidan är främst naturligt fria från gluten och mjölk. Vi eftersträvar att våra recept är utan socker -– men det kan klart läggas till om så önskas. Det finns även flera recept till julbaket som Saffransbollar, Lussekatter, Pepparkakor, Vörtbröd, Kex och Smörgåskex. Idéer till mellanmål, snabba rätter och alternativ till smör och ost.
När man vill baka utan gluten, mejeriprodukter och även socker kan det vara bra att få reda på möjliga alternativ. Det finns väldigt många men några grundläggande alternativ följer.
Mjöl
Det finns många alternativ i handeln men detta är min favorit! Franzon-blandning:
1 L/400 gr ris-/durramjöl, 3,5 dl kassava-/potatismjöl, 2 dl tapioka-/majsmjöl .
För att få fram en mer glutenlik konsistens till bakverket används psylliumfröskal:
Tillsätt ca1 msk mald psylliumfröskal per 200 g mjöl
Mandelmjöl kan fungera men är grövre – däremot bättre till pajskal, kakor och kex som inte ska jäsas.
Om inte du tål mjöl av ris, durra, tapioka, bovete, teff eller kokos – testa med cashew- eller mandelmjöl. Cashewmjöl är speciellt gott till såser, men det finns flera såser att välja mellan.
Mjölk
Alternativ till mjölk finns i handeln men kan dessa mjölk kan även göra ”mjölk” hemma.
Rismjölk, Havremjölk, Mandelmjölk, Sojamjölk, Kokosmjölk och många fler.
Yoghurt och fermenterade produkter
De goda mjölksyrebakterier gynnar en frisk tarmflora och hela kroppens mikrobiom.
Dessutom går det även bra att göra yoghurt och ost av nötter och mandlar. I princip av nästan allt!
Socker och sirap
Valet av socker beror på anledningen till varför du undviker socker. Socker sänker immunsystemet i 4 timmar så av hälsoskäl bör vi begränsa om och hur ofta vi intar socker. Men söta saker höjer blodsockret och man riskerar insulinresistens, när kroppen inte känner av befintliga insulinmängden. Detta kan så småningom leda till diabetes.
Sötning som sällan höjer blodsockret: stevia, erytritol (björksocker), xylitol (Sukrin) – men testa till blodsocker 45, 60 minuter efter intag för att vara säker.
Sötning som anses ha lägre glycemisk index: yacon (pulver/sirap), kokos (socker/sirap).
Ytterligare alternativ som sannolikt höjer blodsockret: agavesirap, honung, melass, rårörsocker.
Lycka till och jag önskar dig en riktigt god Jul!
Ingrid Franzon
Kanariefågeln